sellsyntahanna

Natens stjärnor lyser,

timmens tid är så lång.

Månen skuggar ibland jorden,

stjärnornas strålar når oss ibland.

Månen är densamma.

Om man känner,

kan man se de vackra glittrande skenet av livet.

Om man vill kan man leva i väven av dess trådar.

Det finns en platts nära i allas hjärtan

Där väven skapas å föds

När man lyssnar,

när hjärtat slår i tystnaden.

Kan man höra i ljudet av andetagen,

Medans bröstkorgen stilla rör sig...

Hur trådarna av de glittrande skenet skapar väven av livet.

När endast mörkret bakom ögonlocken finns,

Finns också nattens stjärnor och månen som lyser.

Jag har haft is runt mitt hjärta så lång tid,

De känns som våren äntligen tagit mig med i den virvlade floden av smält vatten.

Jag är förlorad å strömmen för mig dit den vill.

Vi träffades sknappt..

Ändå var de

Tusen vackrastunder

Kyssen rör vid mina läppar

Själen är förstöd

Jag har försökt begrava den

Men den va inte redo

Hoppet om läkandets kraft var för starkt

för starkt för att jordens tungasvepande skulle vilja stanna över min kropp.

Hjärtat läker aldrig,

Jag kan inte annat en

lära av det.

Men lärdomen kan först komma till mig när jag vill det.